Varför har man etik i skolan
Förutom skolans generella regelverk och verksamhetens allmänna moraliska påverkan finns det också i flera skolämnens läroplaner och kursplaner lärandemål och innehåll för etiska frågeställningar och diskussioner. Eleverna ska lära sig om kristna värderingar och religiösa uppfattningars betydelse för individens etik och förhållande till andra människor. Hur undervisningen går till, vilka moraliska värden som uppmanas och en eventuell spänning mellan socialisering av specifika normer eller att ge verktyg för kritisk etisk reflektion, är några exempel.
Att det har betydelse i vilket skolämne och i vilket skolstadium som det etiska perspektivet ska föras in är tydligt i flera av temanumrets artiklar. Han har sammanställt lärares perspektiv, tankar och åsikter. Inga signifikanta skillnader mellan de två elevgrupperna framkom. Exempel på teman är migration, relationer och klimat. Etikundervisningens innehåll Från det att den första skolan öppnade i Sverige har etik funnits med i läroplanen, men har ändrat sitt uttryck genom åren.
Sporre med flera menar dock i artikeln att användandet av litteratur har potential, bland annat kunde de se att elevernas resonemang rörde sig kring fler och större diskurser. Vid terminens slut fick eleverna göra ett test där frågan om flerdimensionella etiska resonemang var i fokus, och elevernas resultat jämfördes sedan med elever som inte fått den specifika undervisningen med fiktiv litteratur.
I sin artikel menar Nielsen att detta gör att existentiella aspekter inte bara blir möjliga utan också nödvändiga delar av de etiska frågeställningar som eleverna ska bearbeta. och dennes relation till omvärlden, vilket stödjer de tankegångar de andra artiklarna har i detta avsnitt angående etik och etisk kompetens.
Skolans dolda etik – om kränkning och utanförskap
I dessa ämnen och kurser är det direkt framskrivet att moraliska frågor ska diskuteras, problematiseras och teoretiseras. Metaetik handlar om vad moral är, framför allt hur det utgör ett värdesystem och hur moral och etik skiljer sig från exempelvis juridiska normer och konventioner. Det finns både likheter och skillnader i såväl kultur som politiskt system och skolsystem som gör exempel och jämförelser relevanta.
Perälä och Salmenkivi menar dock att fullständiga etiska resonemang kräver en användning av både normativa etiska och metaetiska aspekter. Skolan som institution måste genom både sina formella och informella regler ses som en central del av samhällets utbildning och socialisering av moraliska normer. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning. Exempel på sådana ämnen i den svenska skolan är religionskunskap och filosofi , och i den norska skolan religion og livssynsfag.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Artikelförfattarna resonerar om möjliga orsaker till detta och nämner bland annat den högre abstraktionsnivån för metaetiska frågeställningar och att den nuvarande läroplanen poängterar att eleverna ska skaffa sig etisk kompetens för att klara det egna livet, skolan och samröre med andra. Texterna som användes i undersökningens fem klasser två årskurs 5, tre årskurs 8 valdes utifrån aspekter som tidigare forskningsresultat visat att elever vill utveckla sin etiska kompetens kring.
I Sverige heter skolämnet religionskunskap. De uppmanar lärare i filosofi att föra in de båda aspekterna när detta anses möjligt och viktigt. Skolsystem och skolämnen har både likheter och skillnader i de nordiska länderna. Hur läroplanen ser ut i ett land skapar ramar för etikundervisningen. Enligt läroplanen ska eleverna lära sig att använda etiska begrepp och modeller för att kunna resonera och argumentera kring moraliska frågor.
Den normativa etiken behandlar frågor som vad är gott och ont, hur det goda livet ska levas och hur vi kan göra goda moraliska livsval. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Elever möter dagligen i skolan regler och beteenden som meddelar dem vad som anses moraliskt riktigt eller moraliskt felaktigt beteende.
Tre grundläggande etiska frågor om skolan
Men det är också möjligt att till exempel via specifika undervisningsmetoder påverka hur elevernas etiska kompetens kan utvecklas. Efter att ett utdrag ur en text lästs högt i klassrummet följde uppgifter i olika steg där eleverna individuellt och i grupp fick reflektera kring exempelvis gott-ont, en god person, rätt-fel. Ellmin () har granskat 60 stycken uppsatser och examensarbeten kring konflikter i förskolan och skolan.
Nordidacticas temanummer om etikundervisning i de nordiska länderna visar flera exempel på att såväl ramfaktorer som läroplaner, undervisningssätt och stoffurval påverkar vad eleverna kan få med sig för att utveckla sin etiska kompetens. Från är två kurser i filosofi obligatoriska i den finska gymnasieskolan och då flyttades också den obligatoriska etikundervisningen till detta ämne från religionsundervisningen. Detta blir synligt genom ett antal forskningsartiklar i den SO-didaktiska tidskriften Nordidacticas temanummer om etikundervisning i Norden.
Men för alla dessa länder gäller att etiska och moraliska aspekter finns både generellt i skolan och i specifika ämnen. Undersökningen har statistik och material från samtliga slutexaminationer i filosofi från till Genomsnittsresultatet för den normativa etiken är något högre än för metaetiken. I ett större forskningsprojekt har Sporre med flera i samarbete med verksamma lärare använt litteratur, främst fiktiv, för att utveckla elevernas förmåga att reflektera och resonera kring etiska perspektiv.
I vår moderna tid försöker människan enligt Rosa kontrollera livets alla delar, men det är först i mötet med det okända och sådant vi inte kan kontrollera som verklig erfarenhet och liv uppstår. Numret visar också enligt min mening att vi kan lära mycket genom att studera samma område i de nordiska länderna.
Det framkommer bland annat att konflikthantering är en dagligt förekommande arbetsuppgift bland lärare. I den danska grundskolan är det i ämnet kristendomskundskab som etiska perspektiv är tydligast framskrivet. Även i den svenska grundskolan är etiska perspektiv främst framskrivet i relation till undervisning om religion. Carla Nielsen : Forberedende bemærkninger til en eksistensdidaktik inden for undervisningsemnet etik i kristendomskundskab i den danske grundskole Länk till annan webbplats.
Perälä och Salmenkivis artikel innehåller en analys av finska gymnasiestudenters resultat på den del av slutexaminationen i filosofi som behandlar etik och moral. Både erfarna. Först gjordes detta i relation till texten och sedan skulle frågorna diskuteras på en mer principiell nivå.