Hur många forskare finns det i världen
Totalt finns det 42 forskningsämnesgrupper och cirka forskningsämnen. Män forskar oftare än kvinnor inom naturvetenskap och teknik, de två forskningsämnesområden som får mest pengar från EU. Det resulterade i att män i genomsnitt tilldelades 25 procent mer forskningsmedel från EU än kvinnor under Forskning och utveckling FoU vid svenska universitet och högskolor kostade drygt 42 miljarder kronor under Cirka 40 miljarder av dessa pengar användes till rörelsekostnader, där löner och andra personalkostnader utgör den största posten.
Summan har sedan dividerats med antalet FoU-helårspersoner utförda av män respektive kvinnor inom forskningsämnesområdet. Inom de forskningsämnesområden som får mest medel från EU, naturvetenskap och teknik, motsvarar mäns forskning dubbelt så många helårspersoner som kvinnors forskning. Antalet personer med forskarutbildning har ökat för varje år sedan Den dåvarande regeringen hade som mål att dubbla antalet forskarexamina till år För att jämföra forskares förutsättningar lägger man i statistiken ihop flera forskares arbetstid till vad som motsvarar det arbete en heltidsanställd forskare skulle ha utfört under ett år.
Svenska forskare med lista över världens mest framstående
Man ser också att mäns och kvinnors forskning skiljer sig mellan olika forskningsämnesområden. Många forskare lägger bara en del av sin arbetstid på forskning. Inom universitets- och högskolesektorn delas insamlingen upp i en ekonomidel och en individdel. Obalansen mellan kvinnor och män i EU-finansierade rörelsekostnader per helårsperson har varit relativt oförändrad sedan Totalt sett tilldelades män under i genomsnitt 25 procent mer EU-medel än kvinnor jämfört med 31 procent mer under Skillnaderna har dock ökat inom humaniora och konst samt samhällsvetenskap men minskat inom övriga forskningsämnesområden.
Totalt sett var de EU-finansierade rörelsekostnaderna för samtliga forskningsämnesområden per helårsperson i genomsnitt 25 procent högre för män än för kvinnor under Män tilldelades mer EU-medel per helårsperson än kvinnor inom samtliga forskningsämnesområden, utom inom medicin och hälsovetenskap. Totalt sett tilldelas då kvinnor istället 1 procent mer i genomsnitt per helårsperson än män. En annan stor finansiär är den privata icke-vinstdrivande sektorn.
Undersökningen Forskning och utveckling i Sverige genomförs vartannat år med syftet att samla in uppgifter om utgifter för och personal inom forskning och utveckling FoU i offentlig sektor, företagssektorn, universitets- och högskolesektorn respektive den privata icke-vinstdrivande sektorn. EU:s ramprogram Horisont löpte mellan och Programmet finansierade forskningsprojekt inom tre fokusområden: enastående vetenskap, industriellt ledarskap och samhällets utmaningar.
Programmet fokuserar sin finansiering på områden som säker, ren och effektiv energi samt smart, grön och integrerad transport. Det är en konsekvens av att män utgör en större andel inom de forskningsämnesgrupper som får mest EU-medel inom varje forskningsämnesområde. Efter omvandling till helårspersoner ser man först och främst att mindre forskning utförs av kvinnor. Resultatet kallas för helårsperson. Den tredje största forskningsfinansiären är EU som stod för cirka 4 procent av de totala rörelsekostnaderna under Drygt 60 procent av EU-medlen går till forskning inom naturvetenskap och teknik.
Standarden har tre nivåer där forskningsämnesområde utgör den grövsta nivån med 6 kategorier: naturvetenskap, teknik, medicin och hälsovetenskap, lantbruksvetenskap och veterinärmedicin, samhällsvetenskap samt humaniora och konst. Deras forskning motsvarar drygt 8 helårspersoner under medan mäns forskning uppgår till drygt 10 helårspersoner. På SCB använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera och för mätning så att vi vet hur den används.
Det motsvarar 89 personer.
Vid redovisningen av helårspersoner och utgifter fördelat på forskningsämne används nomenklaturen Standard för svensk indelning av forskningsämnen. Mätningarna används för att göra förbättringar i innehåll, design och upplevelse. Övervikten mot naturvetenskap och teknik gör att män och kvinnor får olika del av EU-medlen eftersom det finns skillnader mellan mäns och kvinnors forskningsområden. Under hela perioden har svenska lärosäten mottagit cirka 13,8 miljarder kronor genom programmet.
Kostnaderna per FoU-helårsperson för män respektive kvinnor är beräknade genom att fördela rörelsekostnaderna per forskningsämnesgrupp enligt könsfördelningen inom forskningsämnesgruppen och sedan summera kostnaderna per forskningsämnesområde. Pengar till FoU vid svenska universitet och högskolor kommer främst från den offentliga sektorn. Idag är det cirka 1,1 procent av befolkningen äldre än 25 år som har en doktorsexamen.
Ekonomidelen riktar sig till lärosätenas centrala ekonomiadministration som får fördela sina intäkter, investeringar och avskrivningar per forskningsämne. Ser man till övriga finansiärer är skillnaderna i rörelsekostnaderna per helårsperson mellan män och kvinnor markant lägre.
LiU-forskare bland världens mest citerade
Individdelen går ut till ett urval av den anställda personalen vid de lärosäten som haft intäkter för FoU under referensperioden och ställer frågor om deras genomsnittliga arbetstid samt arbetstidens fördelning på olika aktiviteter. Fördelningen av arbetstiden används för att beräkna antalet FoU-helårspersoner. Från övriga finansiärer är det istället medicin och hälsovetenskap som får mest medel. Hur stor andel av ett lands BNP som går till FoU och hur stor andel av befolkningen som är verksamma forskare utgör båda mått på hur mycket resurser ett land lägger på FoU.
I internationell jämförelse ligger Sverige i topp när det gäller satsningar på forskning och utveckling. Därefter följer nivåerna forskningsämnesgrupp och forskningsämne. Fördelningen görs per intäktspost och används för att beräkna utgifter per finansieringskälla.