Tiden är vårt hem 2022
Hur ser den ut? Vi upplever tid på många olika vis: från att långsamt följa årstiderna och det egna åldrandet till att bli irriterad när en sökning på Google tar mer än millisekunder. Numera är det inte lika besvärande för arbetsgivaren om vi jobbar hemifrån. När vi är på jobbet sköter jobbet om vår tid. Jobbet är viktigt för oss, vi upplever ibland att andra lever i en låtsasvärld och att det är vi och våra kollegor som lever i den riktiga världen.
Numera används mindre synliga metoder, men kontrollen finns ändå.
Utan jobbet skulle vi vara tidlösa. På jobbet. Utan jobbet skulle vi inte vara mycket att ha. Eller, kanske oftare, som inträffar ändå. Ofta blir resultatet bättre eftersom vi inte störs av prat om barn, pelargoner och badrumsrenovering. I mångt och mycket är jobbet en låtsasvärld där man kan känna att arbetskamraterna tillhör ens familj utan att göra det. Mötena på jobbet är en sak, men det finns många möten som inte är inplanerade i någon kalender och som därför aldrig kommer att inträffa.
Tiden är vårt hem Lars Norén: Eirik Stubø: Kulturhuset Stadsteatern: Agnes: Jakten (Jagten) Thomas Vinterberg och Tobias Lindholm: Eirik Stubø: Kulturhuset Stadsteatern: Prick: Tiden är vårt hem Lars Norén: Eirik Stubø: Kulturhuset Stadsteatern: Hippolyta : En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream. Jobbet blir då en tryggad plats som är uppdelad i olika tidsfack. På jobbet ingår vi i en grupp som förstår mer än andra.
Redan under romartiden tillverkades olika calendria , en del var till och med huggna i marmor. Fördelen att det tar lite tid är att man får längre tid att fundera, men risken är å andra sidan att man funderar för länge och att det inte blir någon mer gång. Jobbet gestaltar vår subjektiva tid. ”Tiden är vårt hem” skrev Lars Norén en gång för bestämda skådespelare på Dramaten där den hade urpremiär och efter det har den endast satts upp två gånger, på search Chevron down.
Skådespelarna övertygar i Noréns tidsspegel
Vi har våra kalendrar och vi planerar möten i dem — kanske delvis för att lura oss själva att vi är mer betydelsefulla än vad vi egentligen är. Finns tid egentligen? Tiden är alltså relativ, och den är beroende av våra göromål. En gång i tiden! Dessutom får vi problem med tiden när vi jobbar hemifrån, för då måste vi skapa den själva.
Recension: Tiden är vårt hem av Lars Norén
Men vi missar lite av poängen, för de flesta av oss går ju till jobbet för att träffa andra. Dess gång ger oss trygghet. I det gamla bondesamhället hade de varken internet, Google eller ens telefonkataloger. Ironiskt nog är den vackra blomman tidlösa bland de giftigaste vi har i vårt land. Egentligen är tid bara det som förlöper mellan två händelser. Det är intressant att Bob Dylans rader från mitten av sextiotalet gäller inom den moderna kosmologin i dag.
Händer det ingenting på länge, uppfattar vi den tiden som nästan lika lång som när det hände något efter kort tid. Våra kollegor är våra barn eller tvärtom, vi har vår egen kaffekopp och vår egen stol i sammanträdesrummet. Tiden är inrutad. Gruppen har en viktig funktion, för utan den känner vi ingen tillhörighet. Det är farligt att vara tidlös och det hjälper jobbet oss att förhindra. Motsatsen till en framåtblickande almanacka är att skriva dagbok över det som redan har hänt.
Och eftersom vi tillbringar mer av vår vakna tid på arbetsplatsen än hemma — mitt i vintern är många av oss där alla dagens ljusa timmar — vill vi att det ska kännas som vårt hem. Det blir inte så farligt då. Inom gruppen hämtar vi oftast bara information från varandra, och vi känner obehag om någon utomstående skulle tycka annorlunda än vi och än värre om någon i gruppen gör det. Då blev det svårt att sudda ut händelserna.
Fyra gram räcker för att döda en vuxen person. Tiden är beroendeframkallande, precis som livet. Tiden förändras faktiskt och vår uppfattning av tiden också. Både almanacka och dagbok är verktyg för få kontroll över tillvaron — och tiden. Gruppen delar vanligen synsätt, och då blir vi trygga. Vi formar vårt jobb efter det hem vi egentligen längtar efter.