Hur växer sälg
Ett exempel är när humledrottningen vaknar tidigt på våren och behöver äta. Det är inte bara de pollinerande insekterna som har nytta av sälgen utan det är många arter som bor i, lever på eller hittar sin föda på sälgar i både skogs- och jordbrukslandskapet. Den sprider en doft av anis kring sig som kan kännas på långt håll om förhållandena är de rätta. I Nordeuropa växer sälgen upp till Skandinaviens nordligaste delar samt till Kolahalvön.
Arten blir oftast trädformig och kan bli upp till 15 meter hög, men blir ofta mångstammig och ibland även buskformad. Våren har inte kommit igång och det finns nästan ingenting att äta, förutom sälgen som redan kommit igång med blomningen och erbjuder pollen och nektar åt drottningen. Sälgen har en bra överlevnadsstrategi, den kan skjuta skott även om den till synes varit död i flera år. Doftticka användes även för att smaksätta ostar, mesost och risgrynspannkaka förr i tiden.
Förr användes dofttickan som deodorant och parfym, unga män förvarade enligt Linné en bit doftticka i en pung under magen för att lukta gott inför det motsatta könet. En annan art som förekommer på sälg är lunglaven. På vintern när snö har tyngt ner grenar äter gärna harar sälgarnas skott. Barken är grå och skrovlig och bladen är stora, ovala och mörkgröna. I Sverige finns det 36 olika videarter, alltifrån små centimeterhöga ris på fjället till högvuxna träd i skogen.
När värmen har kommit igång lite mer i början på maj så blommar videkissarna ut och man kan då se dess lysande gula blommor. Arten är ovanlig i Sverige och kallas för en signalart, vilket betyder att skogar där lunglaven finns ofta hyser även andra naturvärden. Svampen är en vednedbrytare, men man misstänker även att den fungerar som en parasit på värdträdet. Sälgen är det enda videt som är riktigt trädformigt och förekommer i hela Sverige.
Sälgen är en så kallad tvåbyggare, vilket betyder att hon- och hanblommor sitter på separata buskar.
Den växer rikligt i småskog, hagar, skogsbryn, vägrenar och gärdsgårdsbackar. Sälgen är ett mycket viktigt trädslag när man ser till biologisk mångfald. Sälgen skjuter stubbskott, vilket betyder att om man sågar ner en sälg så kommer nya sälgkvistar skjutas från stubben. Sälgarna och övriga viden är en viktig art för att vi människor ska få frukt och bär på hösten då de många insekter som pollinerar våra fruktträd och bärbuskar äter sälgnektar under tidig vår.
När våren börjar komma kan man se videkissarna på sälgkvistarna.
Sälg (Salix caprea)
Nästan fjärilsarter lever på sälgen i larvstadiet, 75 skalbaggsarter äter sälgblad, blommor och knoppar. Genom historien har sälgen också betytt mycket för människan. Många arter kallas för vide eller pil, men några har mer specifika namn som jolster och sälg. Trädet i sig är värdefullt för många olika arter, både som föda och levnadsplats.
Sälg – en nyckelart
En nyckelart är en art som många andra arter är beroende av. Andra arter som livnär sig på sälgen på vårkanten blir senare föda för de första flyttfåglarna som anländer efter vintern. De kan liknas vid ett växthus då de släpper in solljuset till blomman men de vita håren skyddar blomman från kylan. Sälgen finns i hela landet förutom på kalfjället och växer i skogar och skogsbryn, men förekommer också i odlingslandskapet.
Man la även in bitar av tickan i linneskåp så att kläder och sänglinne skulle dofta gott. Den kan också hittas på andra trädslag, men sälg är vanligast. Hanträden har starkt lysande gula ståndare och honträden gulgröna pistiller. Dofttickan förekommer i norra Sverige och är en av fem fridlysta svampar i Sverige, vilket betyder att man inte får plocka den. Laven tillhör gruppen bladlavar och själva bålens struktur liknar en lunga.
När klimatet kring lunglaven är fuktigt får den en vacker grön färg, men är det torrare blir den grå-brun. Förr trodde man att lunglaven kunde bota flera olika lungsjukdomar, liksom kidneybönors läkande kraft på levern. Barken är grå och skrovlig och bladen är stora, ovala och mörkgröna. Älgar betar gärna på sälgen, de äter både av barken, grenar och löv. Sälgen är det vanligaste videt i Sverige. I Sverige finns det många olika sorters vide, allt från små ris som växer på kalfjället till stora träd i skogslandskapet.
Två exempel som kommer beskrivas närmre här är dofttickan och lunglaven. Sälgen finns i hela landet förutom på kalfjället och växer i skogar och skogsbryn, men förekommer också i odlingslandskapet. Dofttickan är en vit vedsvamp som växer på levande sälgar i äldre skog. Den växer även på ön Sachalin och på södra Kurilerna, med isolererade bestånd norrut, däribland på Kamchatkahalvön. Andra insektsarter lägger sina ägg innanför barken på sälgen som sedan blir föda för hackspetten.
Detta heter att den bryter vegetativ vila, alltså den vaknar till liv efter en störning såsom brand eller avverkning. Många trädsvampar och lavar lever också på sälg. Med stigande ålder kan sälgen se mer död än levande ut, stammen spricker upp och endast några få kvistar med gröna blad sticker ut från kronan. Detta sker innan lövsprickningen och på grund av att sälgen blommar så tidigt är den viktigt för många andra arter.