Västtyskland efter andra

Flerårsplaner gjordes upp med riktlinjer för produktion, priser, löner, finanser och utrikeshandel. Missnöjesyttringarna började i Östberlin men spreds till andra städer. De första formella samtalen mellan Väst- och Östtyskland hölls Samma år slöts ett icke-angreppsavtal med Sovjetunionen och ett fördrag med Polen, där Västtyskland erkände Oder-Neisse-linjen som Polens västgräns. I Berlin behölls formellt de fyra zonerna, men i praktiken fungerade Västberlin som en västtysk delstat och Östberlin utropades till östtysk huvudstad.

Under Adenauereran växte Västtyskland från en sönderbombad förlorare till en ekonomisk stormakt. Efterträdaren Erich Honecker följde Sovjetunionens önskan i fråga om relationerna till Västtyskland, men inom landet förde han en hårdför politik som gick ut på att minimera medborgarnas kontakter västerut. Omvandlingen av den östtyska ekonomin efter sovjetisk modell innebar att staten tog kontrollen över industri och hantverk samt att jordbruket kollektiviserades.

Trots avtalen med DDR och Sovjetunionen kom spänningarna att tillta under efterträdaren Helmut Schmidts regeringstid, särskilt efter beslutet att låta Nato stationera kärnvapenbestyckade medeldistansraketer i Västtyskland. Under talet stabiliserades den östtyska ekonomin och DDR-medborgarna fick det bättre under några år. Det byggdes upp en omfattande kontrollapparat för alla sidor av samhällslivet och såväl massmedierna som kulturlivet ställdes i propagandans tjänst.

De slogs ned av sovjetisk militär. Grundfördraget mellan Väst- och Östtyskland innebar i praktiken ett västtyskt erkännande av DDR. Genom fördraget öppnades vägen för de båda tyska staternas inträde i FN Östtysklands partichef Walter Ulbricht hade tvingats avgå därför att han trotsat Sovjetledningens önskan att DDR skulle närma sig väst i linje med avspänningspolitiken.

Öst och västtyskland Västtyskland återhämtade sig snabbt efter andra världskriget med hjälp av omfattande ekonomiskt bistånd från USA. Detsamma var fallet med Japan.

Tyskland efter första världskriget De fördrivna tyskarna i Västtyskland.

Hur var det att leva i östtyskland Hur delades Tyskland upp efter andra världskrigets slut?

Fyra år senare bildades Västtyskland, som blev demokratiskt och framgångsrikt, och Östtyskland som stagnerade i politisk förtryck. Konrad Adenauer förbundskansler — och Ludwig Erhard förbundskansler — strävade efter att stärka det västeuropeiska samarbetet och Västtysklands band till USA. Syftet var att genom gemensam kontroll över medlemsländernas kol- och stålindustrier och därmed över eventuell upprustning göra det omöjligt för de gamla arvfienderna Frankrike och Tyskland att gå i krig.

DDR hade en betydligt svårare ekonomisk start. Under Honeckers 18 år vid makten kom också ekonomin alltmer att försämras. Staden kom att delas genom kalla krigets motsättningar mellan västmakterna och östblocket, för vilka Berlin var både symboliskt och strategiskt. Både industri- och jordbruksproduktionen gick tillbaka med betydande varubrist som följd. Höga produktionskvoter och allt strängare arbetsnormer ledde i juni till strejker och upplopp.

Östtyskland inlemmades i det kommunistiska Östeuropa. Västtyskland gick med i den västliga försvarsalliansen Nato och i Västeuropeiska unionen, en försvarsorganisation med ursprung i en fransk-brittisk pakt mot Tyskland.

Tyskland – Modern historia

Willy Brandt avgick som förbundskansler sedan det visat sig att en av hans närmaste rådgivare var östtysk agent. Utöver den ekonomiska centraliseringen vidtogs politiska och polisiära åtgärder för att befästa kommunistpartiets maktmonopol i DDR. Skolorna fick i uppdrag att fostra medborgare för det kommunistiska uppbyggnadsarbetet. Fram till murens fall miste omkring personer livet i flyktförsök vid muren.

Det ekonomiska utfallet blev emellertid en besvikelse. Efter Nazitysklands nederlag delades Tyskland och Berlin i fyra ockupationszoner. Västtyskland blev en marknadsekonomisk demokrati. En stram finanspolitik lade grunden till en exportorienterad ekonomi. Minst 2,6 miljoner östtyskar beräknas ha flytt västerut innan Berlinmuren i stort sett stoppade denna utvandring. Östra Tyskland tilläts inte ta emot Marshallhjälp. Förvaltningen fylldes med partitroget folk.

Berlinfrågan (tyska: Berlinfrage eller Berlin-Frage) rörde Berlins omstridda status under åren –, efter att ha ockuperats gemensamt av fyra segrarmakter vid andra världskrigets slut. Sovjetunionen lade beslag på befintliga industrier och tog ut skadestånd ur produktionen när denna väl kommit i gång. Under det kalla kriget mellan supermakterna USA och Sovjetunionen från talet och framåt knöts de båda tyska staterna allt fastare till var sitt maktblock.

Efter nederlaget i andra världskriget delades Tyskland och Berlin i fyra ockupationszoner.

Kommunistregimernas fall i Central- och Östeuropa 1989-1991

Förbindelserna med övriga kommuniststater reglerades också. Västtyskland är den gängse beteckningen på Förbundsrepubliken Tyskland (tyska: Bundesrepublik Deutschland) under tiden för kalla kriget, från den fram till Tysklands återförening den 3 oktober , då det tidigare Östtyskland uppgick i det tidigare Västtyskland, varefter behovet för denna särskiljning i öst och väst. Muren började byggas den 13 augusti och därefter var östtyskarna instängda.

Områdena öster om floderna Oder och Neisse ställdes under polsk respektive sovjetisk förvaltning och den tyska befolkningen — sammanlagt flera miljoner människor — fördrevs därifrån. Miljontals östtyskar hann fly västerut innan Berlinmuren byggdes Först öppnades muren efter folkliga krav på frihet i Östtyskland, och ett år senare återförenades de två staterna.