Företagsobligationer med låg risk
Företagsobligationer är som inledningsvis förklarades alltså skuldsedlar utgivna av företag som ett alternativt sätt att få in pengar i verksamheten utan att behöva ta ett traditionellt banklån. Liksom att intresset för företag att emittera företagsobligationer har vuxit kraftigt, har också intresset bland privatsparare att köpa företagsobligationer ökat avsevärt de senaste åren. Företagsobligationer är ofta särskilt intressanta när aktiemarknaden är högt värderad och volatil, och när statsräntorna ligger på låga nivåer.
Den som funderar på att investera i en företagsobligationsfond bör fundera om man gör det som ett något tryggare alternativ till aktier eller ett något mer riskfyllt alternativ till sparkontot. Samtidigt är också nivån på risktagande avsevärt högre. Eftersom obligationer i regel har rejält höga prislappar — ofta från ett kronor och uppåt — är det sällan ett alternativ för privatsparare att direkt köpa företagsobligationer.
Ska du investera i företagsobligationsfonder med utländska eller svenska obligationer är det viktigt att känna till skillnaden mellan de här två, så att du kan göra ett val som passar din sparhorisont och stämmer väl överens med din riskvillighet. Det är helt enkelt svårare att förutse hur räntorna, inflationen och övriga faktorer med inverkan kommer att utvecklas flera år fram i tiden än vad det är för 1 år.
Läs gärna också: Bästa Företagsobligationsfonderna. Investment Grade: Obligationsfonder som främst satsar på stora företag med hög kreditvärdighet. Normalt sett kan den här typen av placering vara väldigt känslig för det allmänna ränteläget och flera andra fonder med den här inriktningen har fått kämpa med avkastningen på senare tid. De med lägre risk korrelerar inte alls lika mycket med aktiemarknaden. Företagsobligationer är räntebärande värdepapper som ges ut av företag i syfte att inbringa kapital till den egna verksamheten.
Last Updated on april 12, by Håkan Samuelsson. Till skillnad från vanliga obligationer kan de alltså inte sägas vara mer eller mindre oberoende av hur utvecklingen ser ut på börsen. Fonder som dessa är förenade med ett större risktagande, vilket således också innebär att potentiell avkastning kan bli större. Det gäller dock att man är fullt införstådd med hur företagsobligationer och företagsobligationsfonder fungerar, och på vilket sätt de skiljer sig från ett vanligt räntesparande.
Företagsobligationsfonder
Spiltan Högräntefond är en fond som investerar i ränteplaceringar, företagsobligationer i huvudsak. I likhet med traditionella statliga obligationer eller bostadsobligationer är företagsobligationer skuldsedlar, vilka köps och investeras i av räntefonder och som sedan ger avkastning i form av löpande kupongränta fram tills skuldsedelns duration förfaller. När börsen är skakig och i ett ränteläge där såväl statsskuldväxlar och statliga obligationsfonder ger i princip noll återbäring, har många vänt blicken mot företagsobligationer istället.
Företag ger ut obligationer av precis samma anledning som staten, kommuner och bostadsinstitut gör det — som ett sätt att låna pengar till verksamheten. Bedömning och rating av de bolag i vilka fonder kan köpa skuldsedlar görs av olika kreditvärderingsbolag. Detta sker genom att fonder och andra större investerare köper skuldsedlarna — och därmed lånar ut pengar till utgivaren — i utbyte mot ett löfte om återbetalning av skuld vid löptidens slut, samt en avkastning i form av periodiska ränteutbetalningar.
Ett alternativ som innebär högre risk och därmed högre potentiell utdelning än vanliga räntefonder, men inte på samma nivå som de än mer riskfyllda aktierna. Spiltan har en vass strategi och.
AMF Företagsobligationsfond
Placeringar i Investment Grade-fonder innebär lägre risk, men också lägre förväntad avkastning. Istället väljer många att placera sina pengar i räntefonder, vilka då köper och säljer obligationerna å investerarnas vägnar. Vad gäller sparhorisont är företagsobligationer inte att rekommendera om du inte kan avvara pengarna i åtminstone 1 år, men oftast 5 år. Detta beror framförallt på att längre löptider innebär längre perioder av exponering mot marknaden.
Placeringar i företagsobligationsfonder är inte likvärdiga med att placeringar i traditionella långräntefonder. Den nära kopplingen till företagens egna ekonomi innebär förstås ett rejält ökat risktagande för den som investerar — men det gör också att företagsobligationer har en förväntat högre avkastning än exempelvis svenska statsobligationer. Obligationer och andra räntebärande värdepapper har alltid en högre risk ju längre löptid de har.
Ingångspriset blir avsevärt mycket lägre, och man får dessutom en bättre diversifiering eftersom en fond köper skuldsedlar i många olika företag — snarare än bara i ett eller ett fåtal. Vare sig du väljer att spara genom en fond eller att köpa obligationerna direkt kan du förstås välja att avyttra ditt innehav i förtid — det vill säga innan durationens slut. Att investera i företagsobligationer genom fonder kan vara ett attraktivt alternativ om man som privatsparare söker en gyllene medelväg mellan traditionella räntefonder och aktiefonder.
Kreditvärdering gör utifrån bolagens ekonomi — ju sämre ekonomi desto lägre rating, och ju lägre rating desto högre extra ränta så kallad riskpremie måste bolagen betala. För att kunna göra bra val och hitta den bästa företagsobligationen eller den fond som innehåller de mest intressanta företagsobligationerna för ditt sparande, är det emellertid viktigt att ha grundläggande kunskaper om hur de fungerar, hur det ser ut med risk och potentiell avkastning samt andra faktorer som kan vara bra att tänka på.
Ur ett riskperspektiv är det också viktigt att känna till att företagsobligationer förstås är starkt korrelerade med det distribuerande företagets ekonomiska status. Någon särskild synonym till företagsobligationer finns inte, men på engelska heter det corporate bonds. De är starkt knutna till företagets ekonomiska status, och därmed mer korrelerade med börsen. High Yield: Hit klassas obligationsfonder som främst köper räntepapper av företag med lägre kreditvärdighet.
Observera att du måste ha ett konto och logga in om du ska kunna investera. Högsta möjliga kreditbetyg är trippel A, och lägsta möjliga är C. De med allra lägst betyg kallas ofta junk bonds , eller skräpobligationer. Dessa kategorier kallas för Investment Grade respektive High Yield. Att emittera — alltså ge ut — företagsobligationer är en trend som vuxit sig allt starkare sedan den stora finanskrisen Bankerna är mer restriktiva idag och det är svårare att låna pengar — i synnerhet för företag med lågt kreditscore — varför företagsobligationer således ökat i popularitet som en alternativ finansieringsmetod.
Precis som andra typer av obligationer kan dessa ha olika långa löptider, men det vanligaste är att de har en duration på år. Företagsobligationsfonder delas in i två kategorier utifrån aktuell risknivå och de distribuerande företagens kreditvärdighet.