pinyam.pages.dev

Hur är röbäck umeå

Tomterna utformades efter behov och fick en oregelbunden form som anpassade sig till omgivande bebyggelse och byns yttre gränser. Efterfrågan på boenden i Röbäck är stor och det finns planer på att utveckla bebyggelsen, dels på ett område nära skolan, dels i form av Umeås nästa stora småhusområde som ligger mellan Röbäck och Skravelsjö. I bykärnan återfinns även i dag byns centrum med skola, kulturmejeriet och annan service samt mindre verksamheter.

Slätten är uppskattad för rekreation och här finns även den välbesökta 4H-gården.

HISTORIA - Röbäcks Sweden AB

Kustlandsvägen mellan Stockholm och Torneå, som haft stor påverkan på stadsbilden i övrigt, finns inritad på kartor över Röbäck redan Vid laga skiftet var antalet bönder drygt Röbäck planlades till stora delar under talet med anledning av Umeås starka tillväxt, medan en stor del av utbyggnaden av Röbäck påbörjades i början av talet. Den har efter hand anpassats till dagens skol- och fritidsverksamhet och har i dag cirka elever på skolan.

Röbäcksskogen är ett av Umeås viktigaste friluftsområden och är välförsörjt av idrottsanläggningar och elljusspår. Röbäck är en stadsdel i Umeå och samtidigt en by med anor från talet. Röbäck ligger sydväst om Böleäng med Umeåkerns travbana i norr och E4:an i söder. Den ursprungliga byakärnans myllrande karaktär med smala vägar och hus vända mot gatan skiljer sig markant mot de trafikseparerade åter­vänds­gator som utgår ifrån gamla Skravelsjövägen och slutar i parkeringsplatser för de flerbostadshus som står vända från gatan och separerar bostadsbebyggelsen från gatan.

Under talet växte Röbäck väster om den gamla bykärnan med låg bebyggelse i form av radhus och flerfamiljshus i två våningar. Påtagligt skilda åldrar och strukturer ger en varierande upplevelse av gatumiljön. [ 4 ] Sydost om tätorten, söder om Röbäcks kapell, finns bebyggelse som av SCB före avgränsats till en småort namnsatt till Röbäck södra.

Tegsområdet

Bäcken, som omges av en känslig och värdefull miljö ur naturvärdessynpunkt, ligger i en ravin med naturligt uppvuxen blandskog och stigar som leder längs med den. Detta har gett upphov till en tät byastruktur, eftersom gårdar placerades nära varandra på grund utav platsbrist. Det lockar många besökare och skapar förutsättningar för föreningsliv och friluftsliv. På kartor från och talen framgår att byns läge då var densamma som i dag.

Röbäck är, med sin spännande natur och sitt läge vid slätten, ett viktigt fritids- och friluftsområde för alla Umeåbor. I bebyggelsen sydväst om byakärnan, längs Gamla Skravelsjövägens sträckning, som etablerades under talet ses en tätare småhuskaraktär med väl synlig trafikseparering och utifrånmatning. Röbäcken har länge utgjort en naturlig gräns för bebyggelse mot söder och dess historiska betydelse speglar sig i byns namn.

En av Umeås äldsta skolor som byggdes , belägen i den gamla delen av Röbäcks by. På byns åkrar odlades mest korn och råg och för att mala säden byggdes kvarnar i Röbäcken, vars järnhaltiga vatten gett namn åt byn. Begränsat av skog i söder och väg i norr uppvisar byn i dag en långdragen struktur där de olika kulturskikten är tydligt avläsbara. Kulturmejeriet innehåller konstnärsateljéer, verkstäder för textil, keramik, grafik samt ett bronsgjuteri utgör kulturmejeriet en mötesplats för kreativitet i Röbäck.

Röbäck är med fin, spännande natur och ett läge mellan slätten och skogen ett viktigt fritids- och friluftsområde för både Röbäcksbor och för övriga invånare i Umeå. Kulturmejeriet är tillsammans med Röbäcks källa en given mötesplats och en entré till byn. Med anledning av den historiskt värdefulla åker­marken har principen för tillkommande bebyggelse varit att värna jordbrukets intresse. Röbäck var redan under talet en betydande jordbruksby.

Gamla Skravelsjövägen är den centrala trafikådran som binder samman bebyggelsen, medan Nya Skavelsjövägen utgör byns norra avgränsning. Slättens värde för byn är stort och visar sig även i den senare tillkomna kompakta villabebyggelsen och flerbostads­kvarter som breder ut sig mot väster och bort från odlingsmarken. Röbäcksskogen kan anses vara av samma dignitet som Stadsliden och Nydala friluftsområde och har kompletterande karaktär.

Röbäcksborna har livsmedelsbutik och pizzeria. Röbäck är en tätort i Umeå kommun, belägen vid Umeälvens södra strand.

  • Umeå stad Om Röbäck.
  • Umeå stadsdelar Röbäck village is located about 4 km southeast of downtown Umeå.
  • Röbäck fotbollsplan Röbäck är en gammal jordbruksby som ligger tätortsnära i Umeå och erbjuder ”ett lantligt boende mitt i staden” som alternativ till övriga stadsdelar i Umeå.


  • hur är röbäck umeå


  • Den är numera en stadsdel i Umeå. Delar av byns utveckling går här att urskilja; den äldre byakärnan som präglas av en gles småhus­bebyggelse med luftiga och vissa obebyggda tomter. Här, i de östra delarna, omger odlings­markerna bebyggelsen och det finns förhållandevis få gröna gemensamhetsytor. Den historiska bykärnans struktur och karaktär präglas av tiden innan laga skifte och är en stor resurs. Där kan det bli plats för 2 nya invånare i framtiden.

    Röbäcksslätten är Norrlands största sammanhängande jordbrukslandskap med goda odlingsförutsättningar och ett starkt växt- och djurliv. Dessa nyttjas inte bara av närboende utan är en resurs för hela Umeås befolkning. Den bebyggelse som samlas kring Paletåvägen, i Röbäck västra delar mot bussvändplatsen, är placerad för att skapa ett mer slutet kvarter och sticker på så vis ut från resten av stads­delen.

    Slätten är också en viktig del av riks­intresseområdet för fågellivet och är utpekat som Natura område. Idrottsområdet innehåller inomhushall, konstgräsplan, naturgräsplaner och är entrén till elljusspåren i Röbäcksskogen. Tack vare sin ljusa karaktär har skogen stora frilufts- och rekreationsvärden. Här är karaktären av jordbruksby tydlig med den historiska bydelen med sin oregelbundna struktur och varierade tomt­storlekar samt gårdar i åkerlandskapet och här finns den nyare delen med mer ordnade kvarter och mer likartade bebyggelseområden.

    Tomterna nyttjades effektivt och endast små ytor i bykärnan där vägar korsade varandra förblev obebyggda. Tillgången på grönytor på Röbäck är överlag mycket god, dock med utvecklingspotential för gemensamhetsytor i områdets östra delar. Slättens värde visar sig även i att den senare tillkomna kompakta villabebyggelsen och flerbostads­kvarter breder ut sig mot väster och bort från odlingsmarken.